Susanne Harelius

Fri lans

I höstas fick jag under två dagar samma info från två helt skilda ställen. Det ena var på instagram, och det andra via en kanal i frilansarslacken där någon länkade till denna youtube-short.

Fri lans. Att ens lans inte ägs av någon. Helt nytt för mig och tycker det stämmer oerhört väl.

På engelska Freelancer kan det missuppfattas för att vara gratis, så är det ju inte utan det tolkas som fri för någon att hyra.

I tidigare nämnda frilansarslacken drog någon igång att lägga till en logga för att man är frilansare på LinkedIn. Där kan man nämligen enkelt visa att man är #opentowork. Inspirerat av det fixades en logga för oss som är frilans!

Jag är väldigt nöjd med att vara frilansare. Gissar att det framgick av min förra post om 3 år som bolag.

Tre år som bolag

Minns januari 2023, en chat med en fd kollega som just blivit frilansare.

Jag: Hur är livet som egen konsult?
Hen: Underbart! Kom över till denna sida
Jag: Haha, inte så sugen faktiskt men snart redo för nya äventyr. Konsult lockar inte just nu. Men kanske kan ändra mig.

Nu drygt tre år senare är jag otroligt glad över att det blev den här vägen. Att jag ändrade mig. Den våren var det små saker som puttade mig åt det här hållet. Inga stora beslut utan små saker. Inte förrän en bit in på hösten hade jag helt lagt ner tanken på anställning. Nu kan jag inte längre tänka mig en anställning. Någonsin tror jag (men jag ser ju på chatten ovan att man inte alltid kan vara säker på vad som är bra/rätt i framtiden).

Idag 31 mars fyller bolaget 3 år! Hurra!!

Listade en hel hög bra grejer för ett år sen. Blir helt lycklig när jag läser igenom listan och inser vilken gåva det är till mig själv.

Jag är oerhört tacksam för alla mina erfarenheter inom arbetslivet, både kring Atlassian och annat. Det ger mig en trygghet i mina uppdrag.

Även glad över att jag fortfarande är nyfiken på nya saker, vill lära mig om högt och lågt. Sällan på djupet men bredden är oerhört viktigt i den här typen av uppdrag då det förvisso innebär en hel del jira-konfigurering men viktigast kanske ändå är att se den större bilden, ställa bra/rätt frågor, skapa självinsikt och så vidare.

Att då ge mig själv möjligheten att bredda mig på flera plan gör att framtiden känns mer spännande än läskig. Det är helt enkelt viktigt med bokcirklar, atlassiannörderi och byggande/boende-delar.

Jag går även kurser, är med i olika forum på nätet och nätverkar med olika personer. Allt sånt tar mer tid än man först tror men det känns otroligt mycket värt det i slutändan.

Uppskattar även att jag lagt tid och tankekraft på den här bloggen – minst en post per månad i tre år ger faktiskt 36 poster. Varje post ger mig chans att reflektera och tänka vilket båda är viktiga delar i mitt liv.

Tankarna kring det fjärde året är att kunna dra igång lite delar som inte genererar så mycket intäkter men som kanske ger världen lite mer.

Tankar om bokcirklar

I sommar är det tre år sen jag och en frilansarkollega drog igång vår bokcirkel med jobbfokus och vi har precis börjat på vår tionde bok (Never thought of it that way).

Under denna period har jag både tänkt och pratat mycket om bokcirklar. Sett och deltagit i andra, drivit fler och tänkte dela med mig av lite olika reflektioner.

Det började med en cirkel. Sen hade jag en bok med klimatfokus (I want a better catastrophe) som jag väldigt gärna ville läsa så jag frågade på LinkedIn och Facebook om det fanns någon mer som ville läsa den. Det var det! Vips hade jag en bokcirkel till, för när den boken var klar ville alla fortsätta läsa och vi är inne på vår 8:de bok (Naturlagen)!

Under förra sommaren hade jag en specialare för Framtidens by. Många ville, men i slutändan var vi inte så många vid varje tillfälle. Många fina samtal blev det. I slutet var det en person som gärna hoppade med i cirkeln med klimatfokus.

Jag vill inte att läsningen ska kännas stressande utan snarare hitta balansen så att man vill läsa. Är man med i en bokcirkel för faktaböcker vill man gissningsvis läsa mer faktaböcker och då behöver man ofta en spark i rumpan. Vi har löst det genom att man helst inte ska läsa i förväg så alla slipper känslan av att ligga efter, och vi läser olika mycket beroende på språk, komplexitet, pratvärde och tillgänglig tid. Oftast ses vi varannan vecka, oftast läser vi några kapitel men det har varierat mycket.

Slog mig ganska nyligen att just detta upplägg i båda mina cirklar är väldigt agilt eller kanske ska man säga resilient?

Varför? Jo för att vi anpassar oss efter nuet, och den närmsta framtiden, baserat på insikter vi gjort om oss själva och den aktuella boken. Vi stämmer av inom gruppen så att det funkar så bra som möjligt för alla. Det gör att vi får till läsningen, vi behåller deltagarna, vi bygger nätverk och att vi lär oss en hel hög saker där bara vissa saker kommer från själva läsningen!

Jag har deltagit i några bokcirklar som deltagare där man ska läsa en hel bok, eller väldigt mycket till varje gång vilket gör att ytterst få deltagare (om någon) har läst allt. När jag inte hunnit läsa har jag mest känt stress, och när jag läst hela har jag saknat att bolla olika delar av läsningen med andra. Det kan förvisso bli bra diskussioner ändå men i mina ögon tappar man flera av styrkorna med bokcirkel.

Att läsa en faktabok tillsammans blir nämligen som att klä boken med kompetens från andra. Så sålde en vän in bokcirkel till sitt jobb. Gillar det citatet massor för det är så otroligt sant! Det blir ett kompetensdelande i diskussionerna.

Att läsa böckerna långsamt, över flera månader gör att bokens innehåll får marinera ens liv lite granna. Insikterna och diskussionerna kring ett enda kapitel kan ge olika reflektioner i vardagen och arbetslivet. Läser man för stora stycken tappar man ofta bort en hel del.

Många vill, men orkar inte riktigt. Märker verkligen hur viljan att läsa den här typen av böcker är stor, men att förmågan att prioritera det, brister. Många aktiviteter som slåss om vår tid helt enkelt.

Själv gillar jag att skapa struktur kring läsningen, att se till att vi för varje bokcirkel har en community i Whatsapp, och i den en grupp per bok. Vi har även en miro-tavla som förvisso inte används så mycket men där kan man lägga in förslag på nya böcker och det går att lägga in tankar kring läsningen. Länkar till båda dessa från de kalenderbokningar jag ser till att ha (där kan man även se hur mycket vi ska läsa kommande tillfälle). Där kan jag nu se att vi är inne på träff #55 och #26 för mina två cirklar! Dagen före vi har vår träff brukar jag numera lägga in en blänkare om det i vår grupp med möteslänken. Allt för att hålla det smidigt för deltagare.

Nu har jag funderingar på att cirkla kring två böcker; Imaginable och Aktivt hopp. Vi får se när det händer! Hör av dig om du vill vara med.

Vad hände under 2025?

Vilket år! Det är otroligt nyttigt att göra såna här sammanfattningar. Det slår mig varje gång hur mycket jag gör och hur spretigt det är. Älskart! Som frilansare blir livet mer en helhet än jobb vs privatliv. På gott och ont. 

  • Inledde året med att fixa så mina Atlassiancertifieringar gäller 2 år till.
  • Endast ett tillfälle facilitering för IOM (Trump hände och det blev ingen fortsättning tyvärr).
  • Uppdrag och kundläge som i våras kändes lite tunt och jag funderade lite på möjliga framtider. Sen efter började det röra på sig.
    • Mitt stabilaste uppdrag har nu tuffat på i 2,5 år och vi har lyckats med en hel del även detta år. Fint att få vara del av en organisation under en lång tid.
    • Ett nytt uppdrag drog igång i juli där vi samlevererar precis som vi gjort tidigare. Kul! Högt och lågt, och komplex migrerad miljö (data center) som kanske ska bli cloud – kanske med oss, kanske inte. Flexibilitet utöver erfarenhet är styrkan vi står för. 
    • Ett tidsbegränsat uppdrag (40 h) som sen blev 30 h till (dessa dock 2026).
    • Ett uppdrag där jag stöttar med lite olika saker drog igång i oktober. Rensar licenser, bygger servicedesk, supportar kring assets och så vidare. Fick jag via en frilansarkollega som inte hade tid. 
    • Sen har jag en minikund där jag bara lagt några få timmar som rådgivande och där jag skickade vidare en grej till en frilansarkollega i höstas (för tekniskt för mig). 
    • Ett nytt uppdrag via nätverket har jag just precis dragit igång och vi ska göra lite blandade saker i cloud (och kanske blir det lite andra verktyg!). Känns väldigt skoj!
    • Sen har jag en kund som varit vilande som vaknat till liv igen men där vi inte hann igång före ledigheterna. 
    • Ytterligare tre kunder som utforskat lite men som inte blivit nåt med (än?)
  • Utmaningar såsom allergi, och tonåring med social ångest har satt ramar och ribbor på något sätt. Att vara frilans ger mig verkligen möjligheten att hantera båda dessa utmaningar på ett bättre sätt. Uppskattar möjligheten att dragspela, och har valt att inte ha fasta dagar för vissa uppdrag utan blandar dagarna utefter kundens och mina förutsättningar. Därav en härlig kalenderutmaning!
  • Nätverkande som jag driver i form av bokcirklar. Började med en 2023, och förra året drog jag igång en till (och hade en extra tillfällig över sommaren), atlassiannörderi och en julkonferens. Sen nätverkande som jag inte driver men hakar på, som tex ut- & insikter. I Collaboration Superpowers samarbetar vi så fort det går, och letar gemensamma uppdrag. Ingen lycka under 2025 men skam den som ger sig. Fin community! Har även ett par personer som jag mer eller mindre regelbundet har check-ins med där vi bollar högt och lågt om liv och arbetsliv.
    Underbart att få umgås på lite olika sätt och samtidigt lära sig mer, och utbyta erfarenheter och kunskap.
  • Vilket fantastiskt land vi har med gratis utbildning! På distans dessutom. Har under året gått ett gäng kurser på högskola/universitet. Alla kurser är jag inte färdig med (än) men de flesta faktiskt. En lämnar jag in sista uppgiften imorgon.
    • Facilitering av förändring och utveckling (Mittuniversitetet)
    • Att arbeta i globala virtuella team (KTH)
    • Pyskologi och kritiskt tänkande (KTH)
    • Miljöpsykologi och beteendedesign (KTH)
    • Studieteknik för effektivt lärande (KTH)
    • Nudging och beslutsfattande (KTH)
  • Utforskande kring vad detta mer skulle kunna vara i form av studiecirkel, byggkurs, konferens, Permakultur (PDC) etc. Skrev ett eget inlägg om det.

Mitt i allt känns det som att allt tuffar på med lite samma samma hela tiden men när jag tittar på det så här ser jag hur otroligt rik min vardag är. Exakt så som jag vill ha det! Fint.

Julkonferens

Via mina bokcirklar samlade vi ihop ett gäng frilansare och skapade en egen julkonferens. Jag och Åsa stod för planeringen och övriga tyckte det var skönt att bara få glida med.

Att samarbeta med Åsa på Ut- & insikter är otroligt roligt. 1+1 blir typ 5. Vi hördes ett par gånger och spånade. Datum och tid bestämdes och vi föreslog ett upplägg som de andra gav tummen upp till i vår chattgrupp.

Vi möttes upp hemma hos Åsa på Ingarö vid lunchtid. Soppa och macka stod på menyn och till den körde vi en intro (efter att ha sjungit Hej tomtegummor/gubbar) av oss själva. Vi visualiserade med hjälp av tre (bok-)cirklar i form av ett venndiagram. Visade sig att jag är knytpunkten till dem. Underbart att kunna föra samman människor ju!

Vi fick även “redovisa” hemläxan där vi skulle berätta om något vi var stolta över att ha valt att göra under året. Fin stund!

Vi återknöt till något som Ut- & insikter ofta pratar om – forsen, stranden och berget. Där forsen är vardagen, de operativa nuet, stranden tar man sig upp på ibland och kan reflektera lite, tänka taktiskt, och berget som man bara tar sig till ibland behövs för att man ska kunna se den större bilden, tänka vision och strategiskt.

Vädret vi beställt levererade och vi kunde ta den planerade promenaden ner till berget vid havet. På väg ner skulle man i par berätta vad vi kommer att säga om ett år, dvs vad vi kommer vara stolta över att ha valt att göra under 2026.

På berget delade vi med oss, fikade och beundrade utsikten.

På hemvägen gick vi i nya par och skulle berätta hur vi tagit oss till “målet” 2026. Intressanta tankar!

Väl tillbaka inomhus körde vi en kortversion av personlig konferens.

  • Livshjulet där vi rankade ett gäng kategorier för hur nöjda vi var med dem (tex hälsa, relationer, hobbies, arbete)
  • Lista våra roller (vilka hattar har du?) och det blev en intressant mängd då vi valde att dela med oss till varandra. Inte undra på att det är mycket som händer i livet.
  • Sen placerade vi våra hattar i en fyrfältare (ger/tar energi, för mig/någon annan) med målet att förstå om det är hattar man borde försöka bli av med (tips att börja i rutan med hattar man gör för andra, och som tar energi).

Vi avrundade sen med lite reflektioner kring var man är just nu. Forsen, stranden eller berget.

Under tiden hade Lina som skulle stå för maten dykt upp och börjat fixa. Vi gick ut och tände elden, filosoferade över dagen och njöt av utsikten.

I en av cirklarna har vi läst Essentialism under året och vi var lite inspirerade av den. När vi läste den funderade vi på att dra igång en grupp kring den men det rann ut i sanden (flöt bort i forsen?). Så nu plockade vi upp den och vi workshopade kring möjligheterna att samskapa någon form av cirkel under 2026. Otroligt inspirerande och nu har vi ett tillfälle bokat i januari och en chattgrupp skapad. Så får vi se vart det tar vägen.

Sen släppte vi den strukturerade delen och fokuserade på att äta och umgås. Vi bjöds på ett fantastiskt vegetariskt julbord som till viss del tillagats på elden utanför.

Det var en varm känsla av att få umgås med så fantastiska människor i en sån miljö under en eftermiddag/kväll.

Åsa hade dessutom inte bara fixat skärbrädor till Lina (som vi pratat om) utan även hittat en med ett hål (cirkel!) som jag fick <3

20 år med Atlassian!

Insåg i somras att det faktiskt är 20 år sen jag började jobba med Jira. Det var när jag jobbade med förvaltning på en tidigare arbetsplats och personen som ansvarade för testning ville hitta något verktyg för att rapportera och hantera buggar i. Hen laddade hem Jira och drog igång.

Inte hade jag kunnat ana att det 20 år senare skulle vara min expertis, och huvudfokus i ett eget företag.

Minns hur hen som tog in det ibland var föräldraledig, vabbade etc så då fick jag hoppa in som admin eftersom vi delade rum och jag varit lite nyfiken. Inte helt enkelt att fatta hur det hängde ihop kommer jag ihåg.

2008 valde vi att ta in även Confluence och vi använde det för att bygga upp vår QMS. Tillsammans med 2c8 och Jira blev det en väldigt bra grund för vårt kvalitetsarbete.

2012 hade vi växt och en ganska nyanställd person hade ansvaret för Jira och valde att ta in extern hjälp, från Riada. Det visade sig vara sjukt roligt och ett tag senare valde jag att söka en tjänst där. Fick den och juni 2013 gick jag över till konsultsidan.

Under fem år hjälpte jag sen över 50 olika företag/organisationer/myndigheter med allt möjligt inom Atlassianvärlden. Höll över 100 utbildningar, både hos kund och öppna för folk att anmäla sig.

Atlassian växte så det knakade. Köpte fler verktyg och pluginer, utökade funktioner och ställde till sist krav på partners att certifiera sina anställda. Så 2017 certifierade jag mig.

Ett av mina uppdrag lyckades locka mig att ta anställning och där var jag med och byggde alla möjliga (och omöjliga) processer i verktygen. Jira blev en helt otrolig motor i många företagsövergripande processer.

Våren 2023 fick jag möjlighet att starta eget bolag och har sen dess stöttat ett flertal organisationer med mestadels Jira-hjälp. En otrolig ynnest att få jobba med något som aldrig blir tråkigt!

Det absolut bästa är att jag fått träffa så många olika funktioner på de ställen jag varit. Utveckling och test har nog nästan varit minst, utan snarare byggt servicedeskar åt HR, incidentprocesser, hantering av system och så vidare.

Numera är Atlassiansfären så otroligt stor att jag ibland känner mig helt lost bland alla verktyg de numera har i sin svit.

Jag är nyfiken på hur såna här system ser ut om 20 år faktiskt! Fast då hoppas jag på att vara pensionerad och mer fokusera på odling och djur.

Globala Virtuella Team

Redan på mitt första jobb 2001 så fick jag uppleva hur det är att jobba i ett distribuerat team. Det är inte samma sak som att alla sitter fysiskt på samma plats. Det gjorde att jag redan tidigt fick en medvetenhet kring den här utmaningen. Särskilt om man är själv på en plats, vilket jag var. Man hamnar snabbt utanför loopen. Det krävs aktivt jobb för att inkludera(s).

2005 fortsatte det med att vi utökade med utvecklare på Sri Lanka och under 2006 var jag med och byggde upp en förvaltningsdel där. Vips var vi inte bara fördelade på två kontor i Sverige (med en tågresa på mindre än 2 timmar emellan) utan i ett land ganska långt bort, med en helt annan kultur och annan tidszon.

Otroligt lärorikt! Det väckte helt klart ett intresse för hur vi människor interagerar och vad som är viktigt. Hur olika kulturer påverkar hur vi tolkar saker.

Under mina år som anställd konsult var vi mycket virtuella vi som jobbade som konsulter för vi var mest ute på uppdrag hos kund. Det gjorde att jag blev medveten på ytterligare nivåer. Hur skapar man sammanhang när man inte ses, och knappt jobbar tillsammans?

Under min senaste anställning på ett globalt företag kom corona och försatte helt plötsligt alla i samma sits. Inget snack vid kaffemaskinen, inga enkla/snabba diskussioner vid platsen, inga huvudkontor, inga ojämnt fördelade videomöten mellan olika konferensrum. Alla var i samma position. Sen hade såklart alla lite olika utmaningar med att jobba hemifrån men det blev en otrolig skillnad. Det blev mer jämlikt.

När jag startade eget joinade jag Collaboration Superpowers och via dem var jag med och faciliterade kurser för IOM. Där var vi som höll kurserna remote, och de som gick dem var otroligt utspridda över i princip hela världen. Det gick hur bra som helst!

Efter att ha insett att det går superbra att läsa kurser på högskola/universtitet så hittade jag kursen Globala Virtuella Team och tänkte att jag vill se vad en högskola lär ut.

I stort sett två saker som fick stort fokus, “team culture” och att ha “team agreements”. Väldigt spot on på många sätt, hur man sen löser olika utmaningar kan se väldigt olika ut eftersom kontexterna ofta är väldigt olika. Detta var en kort och grundläggande kurs och ämnet kan ju täcka in hur mycket som helst men med dessa båda delar kommer man en bra bit på väg.

Gillade hur man beskrev tre huvudutmaningar

  • Workflow (time zones, information sharing, responsivness, team roles & responsibilities)
  • Interpersonal (relationship & trust, cultural differences, language issues)
  • Technological (establishment of shared expectations of, choice of communication media)

Skulle kunna tänka mig att lägga till en med legal eller liknande då det lägger på ytterligare dimension beroende på vilken typ av data man hanterar. Detta med tanke på var personerna sitter (för visas något på en skärm så har datat “varit” där) och vilka verktyg som hanterar datat (vilka avtal man har, hur de lagrar etc).

Egentligen tycker jag att mycket av detta kan summeras med att prata om det.

Bygga och bo framöver?

När vi drog igång bolaget skrev vi en ganska bred verksamhetsbeskrivning eftersom det fanns lite funderingar på en annan livsstil och kanske en annan typ av uppdrag/arbete.

Detta har jag utforskat lite under de senaste två åren även om det inte har märkts här på hemsidan.

Utan att jag har reflekterat djupt kring varje sak på listan ovan ser jag tydligt att de alla hänger ihop, och att de gett mig otroliga insikter kring livet vi lever på både mikro- och makronivåer, personligt och på olika plan i samhället.

En av insikterna är människorna, drivkrafterna och glädjen som finns. Det ger väldigt mycket hopp!

Och här funderar jag mycket på hur jag skulle kunna bidra. Har inte landat i något ännu men är öppen för att diskutera olika möjligheter med andra.

En dröm vore att flytta in till landsbygden för en annan livsstil och på något sätt knyta ihop detta med hållbart byggande, lärande, nätverkande, sprida saker vidare (fokusord för i år är sharing så ingen slump att tankarna rör sig kring detta). Kanske någon typ av boendegemenskap?

Känner bra mycket mer passion och nyfikenhet för dessa delar än för AI, trots att min utbildning i språkteknologi på Uppsala universitet under 90-talet var mer åt AI-hållet. Jag tror att detta är framtiden!

Kalenderutmaningen

När jag växte upp hade jag en kalender från sparbanken. Där la jag in det som hände i livet. I augusti kom höstens bioschema, så bara att lägga in. Väldigt enkelt. Oklart hur mamma gjorde.

Uppgraderade till en filofax vid något tillfälle.

När jag började jobba i december 2000 fick jag min första digitala kalender tror jag (minns inte att vi hade någon digtal när jag pluggade). På den tiden blandade jag jobb och privat rätt mycket. Vid något tillfälle rensade jag ut det privata och kör sen dess hård skillnad på jobb och privat (både kalender och mejl).

När det kom barn med i bilden och två vuxna som behövde koordinera sina liv, både privat och jobbmässigt började den riktiga utmaningen. Den har inte blivit enklare som frilansare med dragspelsupplägg, eller att jag vill ha flexibla dagar och inte vika hela dagar åt något uppdrag (mer än ibland). Lite för att kunna gå kurser, hantera familj och hund, och njuta av livet på olika sätt när möjligheter dyker upp.

Det finns några olika parametrar som är viktiga för mig.

  • Vem som kan se en kalender är viktigt. Sällan vill man dela med vem som helst (inte ens den privata), och inom ett företag så kanske man inte vill att någon alls ska kunna dela sin kalender med någon utanför organisationen. Kanske vill man inte ens dela innehåll internt utan bara låta andra se att man är upptagen, men inte med vad. Finns lite olika filosofier där, och givetvis för- och nackdelar med alla.
  • Vilken programvara som används kan även det spela roll (Google, Microsoft etc), även om det helt klart har blivit bättre. Privata kalendrar styr man ju över själv och kan dela med andra, men företagskalendrar inte så mycket. De kan man sällan dela, även om det är med sitt privata jag.
  • Att skilja på att det är något bokat och vad som faktiskt är bokat. Att blocka sin kalender för att inte vara bokningsbar.
  • Beroende på vem som tittar på en kalender så har man olika behov. Kanske vill någon boka tid med mig (på ett uppdrag), kanske vill någon i familjen se om jag är iväg eller hemma en viss dag (någon måste nämligen hela tiden vara hemma med vår hund).

Under åren har jag utvecklat lite olika system som jag tänkte beskriva här.

  1. Alla i familjen har en huvudkalender (finns ju per automatik när man har ett googlekonto) som vi har delat med varandra. Utöver det har vi lite extrakalendrar med egna teman, som tex mat (där lägger vi in matplaneringen).
  2. Som frilansare har jag ett specifikt googlekonto för det. Den är min huvudvy när det gäller jobbet. Jag ser till att managera min lediga, bokningsbara och uppbokade tid i den. Om någon vill boka tid med mig finns denna sida.
  3. När jag har längre/större uppdrag brukar jag få ett eget konto i deras it-lösning vilket alltid innebär en egen kalender. Givetvis är det den som de i den organisationen ska titta i när de vill boka ett möte med mig. Ibland (men oftast inte) når jag den kalendern via min dator hemma, eller telefonen men ofta bara via en specifik dator jag fått av dem.
  4. För att minimera risken att dubbelbokas har jag infört några rutiner.
    • Jag har blockat en hel del tid i min huvudkalender (tex 8-9 varje dag, 11.30-14.00 över lunch, och hela fredagarna). I dessa bokningar bjuder jag in mina “uppdragsjag” vilket gör att jag även i uppdragskalendern ser bokad ut.
    • Om jag får en bokning i en uppdragskalender dubbelkollar jag oftast min huvudkalender, och lägger sen in en bokning i den oxå och bjuder in andra uppdragsjag. Tack vare detta ser jag helheten i min huvudkalender, och jag är inte fri att boka i olika uppdragskalendrar.
  5. Jag jobbar mest remote (dvs hemifrån) men ibland åker jag iväg på saker och för att övriga familjen ska slippa se min (för dem) röriga jobbkalender lägger jag in att jag är iväg på uppdrag – då vet de att jag inte kan ansvara för hunden.
  6. Varje fredag förmiddag ser jag över kommande vecka och stämmer av mina bokningar. Dels att jag inte dubbelbokat mig, och dels om det är något jag måste förbereda (då har jag fredag em på mig oftast).
  7. Till allt detta har jag givetvis färgkoder så jag enkelt kan se vad bokningen gäller. Tex är blockad tid grå och kunderna har olika färger.

Det blir en del extrajobb såklart men jag har hittat snabba rutiner som istället ger mig mer kontroll över mina dagar. Eftersom jag blockar en del tid kan jag även oftast ta möten med både existerande och potentiella kunder med kort varsel om det är tidskritiskt.

Uppdragsläget

Så vilka uppdrag har jag?

Inser att jag inte skrivit om uppdragsläget sen förra våren. Det rör långsamt på sig i det här ämnet och jag har insett att det är så. Man kan få en ping av någon som är intresserad och sen händer ingenting på länge av olika anledningar. Just nu har jag några såna trådar där en nog har ebbat ut, men den andra kan bli aktuell senare i höst. Vi får se.

Däremot har jag några ganska troliga utöver de jag haft sen länge

  • Mitt trygga långsiktiga som rullar på och har legat på 40-60 procent.
  • Ett litet uppdrag som blir några timmar nu och då. Kommer aldrig bli större tror jag men det är roligt med lite olika frågeställningar ibland.
  • Ett tidsbegränsat uppdrag på 40 timmar från mitten av augusti till tidig oktober kommer jag troligen att signa till veckan. Ska bli spännande!
  • 1 juli drog vi igång ett uppdrag där vi är 4 som kör tillsammans. Just nu delar vi på en heltid och ska sätta oss in i miljön och organisationen. Mycket intressant! Där börjar vi med 3 månader och sen får vi se.
  • Tillsammans med ett gäng på Collaboration Superpowers har vi lämnat in svar på några upphandlingar (liknande den vi vann förra sommaren och jag var med och faciliterade), plus att vi spånar lite på hur vi skulle kunna få andra uppdrag tillsammans. Mycket givande gäng!

Vi får se hur hösten blir!